Frustrationen över att ständigt bli sammanblandad med Ryssland och ryssar är rätt stor bland belaruser i Sverige. Frågan om landets identitet och inte minst om det belarusiska språkets existens är den ständiga frågan man får i så gott som alla sammanhang där man får eller måste presentera sig som en belarus och ”språkbärare” för belarusiskan. Det senaste exemplet på detta är beslutet att upphöra med sändningarna på belarusiska som SR:s nya ledning nyligen fattade. SR Internationals chef Ingemar Löfgren säger i ett pressmeddelande följande: ”Tills vidare väljer vi nu att sända på ett av de större europeiska språken, nämligen ryska, ett språk som också förstås i Vitryssland.” Om en person som förväntas vara insatt i problematiken fäller sådana kommentarer, så kan man kanske tänka sig viken uppfattning om Belarus och det belarusiska språket gemene man i Sverige har.

Det är svårt att tala om någon officiell hållning när man pratar om en opportunistisk diktatur, som vänder kappan efter vinden. Men det är ganska uppenbart att även det officiella Minsk föredrar benämningen ”Belarus”. För inte så länge sedan rättade utrikesministen Martynau offentligt en tysk journalist som på en presskonferens kallade Belarus för Weißrussland. Samtidigt har man inte gjort ens något försök att få de ryska myndigheterna att kalla landet för Belarus. Detta trots att man i alla gemensamma sammanhang, exempelvis i dokument som berör den så kallade ”rysk-belarusiska unionen”, kallar landet, vad jag vet, just Belarus. Samma sak står det på skylten till den belarusiska ambassaden i Moskva.

Kunskapen om Belarus som ett självständigt land är mycket liten i Sverige. Det finns naturligtvis inga statistiska belägg, men häromveckan publicerade DN i sin söndagsbilaga en fin liten karta över Östra Europa där det står att Belarus heter Litauen. Samma tidning har tidigare publicerat kartor där Belarus kallades för Ukraina eller inte hade något namn alls. Det vore bra att göra en undersökning, som kartlägger huruvida benämningen ”Vitryssland” bidrar till denna okunskap. Men min erfarenhet säger mig att så är fallet. Jag vågar t.o.m. påstå att i princip alla, som på ett eller annat sätt arbetar med Belarus i Sverige, delar denna uppfattning och vill att Vitryssland ”byter namn” på svenska för att på så sätt uppmärksamma landets existens och självständighet.

Dmitri Plax
Producent
Sveriges Radio