Igår meddelade belarusiska Högsta domstolen att man avslagit den överklagan som inkommit från det belarusiska oberoende journalistförbundet BAZJ med anledning av den officiella varning som utfärdades av justitie¬ministeriet den 13 januari i år.
I varningen anklagades BAZJ för följande:

- att BAZJ:s medlemskort innehåller ordet ”press”
- att verksamheten vid BAZJ:s Centrum för juridiskt stöd till media inte stämmer överens med organisationens stadgar
- att information på BAZJ:s hemsida strider mot organisationens stadgar

Det finns dock ingen belarusisk rättsakt som reglerar hur en enskild organisations medlemskort ser ut eller förbjuder användning av ordet ”press”. Det står också mycket tydligt i BAZJ:s stadgar att organisationen kan ge juridiskt stöd till sina medlemmar, och att BAZJ på hemsidan publicerat sina stadgar, kan därför inte anses bryta mot någon normativ akt. Det finns alltså heller ingen lagstiftning som föreskriver hur en enskild organisation ska informera om sig själv på sin hemsida.

BAZJ har efter gårdagens tillkännagivande framfört att man anser att det handlar om ett politiskt beslut ämnat att begränsa möjligheterna för belarusiska medborgare, inklusive oberoende journalister, att utöva sin konstitutionella rätt att samla in och förmedla information.

Det är mycket oroväckande om domstolens beslut syftar till att begränsa definitionen av vem som anses vara journalist för att på sätt kunna öka trycket mot de frilansjournalister som arbetar åt icke-registrerade media och hemsidor.

Den enda möjligheten som nu kvarstår är att överklaga beslutet till Högsta domstolens ordförande eller någon av hans ställföreträdare, något som BAZJ har för avsikt att göra. Om också denna överklagan avslås riskerar organisationen att stängas ned om ytterligare en varning inkommer inom ett år. Om de villkor som ställts upp (utbyte av medlemskort, ändring av stadgar eller stängning av Centret för juridiskt stöd, ändring av hemsidan) inte görs inom en månad, riskerar BAZJ:s verksamhet att tillfälligt stängas ned.

Vi kan alltså konstatera att medieklimatet i Belarus försämras och att belarusiska myndigheter är beredda att vidta allt hårdare åtgärder mot oberoende journalister. Den 16 mars gjorde även belarusiska poliser tillslag mot ett flertal kända kvinnliga journalisters privata lägenheter (Maryna Koktysj, Svjatlana Kalinkina, Iryna Chalip, Natallja Radzina), tidningen Narodnaja Voljas och internetsajten Charter 97:s redaktioner, varvid ett flertal datorer och annan elektronisk utrustning beslagtogs. Radzina uppger att hon blivit slagen i ansiktet av en polisman.

Ett liknande fall som väckt stor uppmärksamhet i Minsk på sista tiden är arresteringen av en högt uppsatt kvinnlig åklagare – Svjatlana Bajkova – som nyligen bl.a. handlagt ett korruptions¬ärende i Brest, i vilket tull- och polismyndigheter samt KGB-tjänstemän uppges varit inblandade. Bajkova, en av få kvinnliga åklagare på denna nivå – ansågs allmänt ha ett fläckfritt rykte, och det kom som en överraskning när hon nyligen arresterades av KGB. Chefsåklagaren Ryhor Vasilevitj överklagade arresteringen av sin underordnade, men fick avslag, vilket han öppet har beklagat i media.