Det går att ta på spänningen i luften i Minsk, men mest för att folk är rädda för hur valnatten på söndag kommer att sluta. I en demokratisk stat behöver inte demonstranter fundera på huruvida de kanske kommer bli nedslagna, fängslade eller kanske få sova i sin egen säng de närmaste veckorna. I Minsk är dock ovissheten stor. Många politiskt engagerade ungdomar funderar på vilket öde som väntar dem på söndag. Det finns många internationella observatörer på plats och kanske är det så att regimen inte vill skämmas inför omvärlden med bilder på trakasserade demonstranter, men ingen vet vad som kommer att ske. ”Jag har ingen insyn i hur makten tänker, och ovissheten är stor. Jag vet inte om jag kommer få sova i min egen säng på söndag natt, eller om jag kommer få spendera de kommande två veckorna i fängelse”, säger en ung politiker från oppositionen.

Hur kan då valet bara handla om vad som sker med demonstranterna? Borde inte val handla om vem som faktiskt vinner? Sanningen i Belarus, som vi fått påtalat för oss många gånger i dag, är att utgången i valet redan är klar. Ända sedan president Lukasjenko kom till makten 1994 har valen i Belarus präglats av valfusk och förtryck av oliktänkande. Valresultaten har inte varit rättvisande och oppositionella har kämpat förgäves. Inget tyder på att det kommer bli bättre i detta val. Valfusk i Belarus har tidigare skett främst genom manipulation av förtidsröster. Exempelvis har studenter tvingats förtidsrösta för att inte mista sitt studentboende. Fördelen för regimen med många förtidsröster är att rösterna står osäkrade under nattetid och är lätta att manipulera. Rapporter om hur antalet förtidsröster drivs upp av regimen börjar redan komma in. ”En kvinna kom förbi vallokalen i mitt distrikt i dag. Hon visade upp en lista för valkommissionens ordförande och jag hörde hur hon sade att hon kom med listan på alla som inte hade förtidsröstat och att det var dags att göra något åt det,” säger en av de unga lokala valobservatörerna.

Vi avslutar kvällen med en middag på en krog i centrala Minsk. På tv-skärmarna i restaurangen visas det under hela kvällen endast statlig television och propagandamaskineriet är i full rullning. ”Det är ett medialt vakuum här nu. Det enda som visas på TV är gång på gång program om Lukasjenko och vad han har åstadkommit genom åren.”. Efter timmar av rullande bilder på Lukasjenko visas plötsligt ett filmklipp med ’Belarusian president orchestra’ – och hör och häpna, där sitter Robert Wells och spelar glatt på sitt piano. Vid senaste Eurovisionsfestivalen gjorde han det också, då han framträdde tillsammans med de belarusiska artisterna. Samtidigt passade regimen på att sprida propaganda över hela Europa genom filmklipp från Minsk där ungdomar från presidentens egna ”pionjärsorganisation” hoppade framför skärmen med organisationens flagga. Detta är lagom passande inför ett presidentval som präglas av valfusk. När ska de som har frihet börja ta ansvar för att andra i världen också ska få det? Bra jobbat Robert, det var diktatorn och du som stal belarusiernas uppmärksamhet i dag.

Intressanta länkar för er som vill läsa vidare om ämnen relaterade till valet samt valfusket: http://www.spring96.org/en/news/39346, http://www.spring96.org/en/news/39330, http://www.spring96.org/en/news/39347.

För er som vill följa valet ytterligare genom oberoende belarusisk media, se: http://www.spring96.org , http://www.svaboda.org , http://www.charter97.org.