Att fortsatt hålla trycket uppe och fortsätta ställa krav på regimen i Belarus efter valfusket och de oacceptabla händelser som inträffat därefter är av stor vikt. Såväl Sverige som EU och övriga världen måste visa att vi inte tolererar det som hänt och det måste få konsekvenser för Lukashenkaregimen.

Först en valrörelse, som förvisso i några avseenden var mindre ofri än tidigare, men fortfarande med uppenbara brister och sedan ett riggat val där rösträkningen mer framstod som ett skämt än en seriös process. Därefter, när vallokalerna hade stängt och tiotusentals människor samlades för att protestera mot valfusket, slog regimen till med kraft och våld mot såväl organiserade oppositionella som andra som råkade befinna sig på plats. Sedan valkvällen den 19 december har vi kunnat följa händelsedutvecklingen. Över 700 personer arresterades och drygt 600 fängslades, de allra flesta det första dygnet och många direkt vid Självständighetstorget.

Jag befann mig själv på plats i Minsk och i Minskregionen som valövervakare för OSSE under presidentvalet. Det gjorde jag också i parlamentsvalet i september 2008, den gången i staden Grodno. Nu hade jag hoppas kunnat se demokratiska framsteg i valet, men med det omfattande och helt ogenerat öppna valfusk som förekom är frågan om det ens är värt att benämna som ett val.

Att valet inte fullt ut skulle nå upp till internationella standards om fria och demokratiska val kom kanske inte som någon överraskning. Vad som däremot överraskade mig och många andra var regimens snabba, hårda och brutala tillslag mot den politiska oppositionen. På plats vid Självständighetstorget och dess närhet, efter det att vi övervakat den så kallade rösträkningen, blev jag och många andra vittnen till hur ”inrikesmilitären”, Spetsnaz och KGB våldförde sig på hundratals personer som befann sig i området. Oppositionella företrädare, nationella och internationella journalister, diplomater och personer som bara råkade befinna sig i området fick smaka på slagen från myndigheternas batonger. Unga som gamla, tjejer som killar.

Efteråt har vi kunnat bevittna fler fängslanden, konstiga anklagelser mot oppositionella, presskonferenser där gripna framför åsikter som helt klart inte är deras egna och på nyårsaftonen meddelandet att OSSE kastas ut ur landet.

Nästa vecka håller EU-parlamentet ett extrainsatt möte med anledning av situationen i Belarus. Sverige är, har varit och kommer fortsätta att vara drivande i denna fråga. Det är dags att återinföra inreseförbudet till EU för Lukashenka och hans närmaste lakejer och se till att inga europeiska pengar går till myndigheterna i Belarus.

Samtidigt som vi stramar åt kring regimen bör vi vara mer öppna mot landets övriga invånare. Vi bör sänka eller helst avskaffa avgifterna för visum för ”vanliga” medborgare i Belarus, ungdomar, studenter, oppositionella och personer engagerade i det civila samhället som exempel.

Studenter som kastas ut från universiteten för sina politiska aktiviteter bör vi fortsätta stödja genom bland annat European Humanities University i Vilnius, men jag tycker också att Sverige bör ställa platser vid svenska universitet till förfogande för disidenter från Belarus.

EU bör också införa ett mer omfattande och systematiserat studieutbytesprogram så att studenter från Belarus ges mycket bättre möjligheter att studera vid universitet inom EU. En form av Erasmus för Belarus med tillhörande stipendiemöjligheter.

Ett alltid gällande krav på frigivning av politiska fångar är en självklarhet liksom ett ograverat stöd till landets demokratiska krafter.

Christian Holm
Riksdagsledamot (M)
Ordförande i riksdagens Belarusnätverk
Bloggar även om bl a valet i Belarus på christianholm.com