Onsdag den 3 april håller Telia Sonera sin bolagsstämma på Cirkus i Stockholm. Vi kommer vara på plats utanför Cirkus för att prata med aktieägare och dela ut flygblad. Helt enkelt för att påminna aktieägarna om Telia Soneras samarbete med diktaturregimer i förtryck av oliktänkande; människorättsaktivister, journalister och oppositionella. Vill du komma förbi och prata med oss eller hjälpa till, så kommer vi befinna oss på plats från kl. 12:45. Se eventet på facebook här.

Telia Sonera samarbetar med säkerhetstjänsterna i några av världens mest ofria länder, som t.ex. Belarus, Uzbekistan (där människorättsaktivister och oppositionella bl.a. kokas till döds och inspelade telefonsamtal som lämnas ut av operatörerna används som bevis mot dem) och Azerbajdzjan (där människor tvingas in på polisförhör om de röstar på Armenien i Eurovision Song Contest, förnedras och stämplas som landsförrädare, tack vare avlyssningar och spårning/positionering från bl.a. Telia Soneras Azercell).

Journalisten Agil Khalil från Azerbajdzjan, som i dag lever i exil i Paris, är ett exempel på vad Telia Soneras samarbete med säkerhetstjänsten i diktaturer kan leda till. Khalil utsattes 2008 för ett mordförsök när han knivhöggs efter att ha kritiserat regimen i sitt arbete som journalist. Khalil anmälde mordförsöket, men utredningen blev istället en svartmålningskampanj av honom, där han utsattes för avlyssning, man sparade hans samtalsuppgifter, sms och positionsuppgifter (direkta uppgifter från Telia Soneras Azercell). Allt detta användes sedan i ett hopkok där fakta blandades med fingerad bevisning. Till slut fick Khalil hjälp att fly landet av franska ambassadören. Detta fall, där bl.a. Telia Soneras bolag ingår har hamnat hos Europadomstolen. Även i Belarus används telefonsatal som bevis mot oliktänkande, i diktaturrregimens regisserade rättegångar.

En högt uppsatt källa inom Telia Sonera berättade 2012 för Uppdrag Granskning:

”Alla på min nivå vet hur det fungerar, men vi diskuterar aldrig konsekvenserna – Jag har inte sett några som helst praktiska försök från bolaget att begränsa missbruket av systemen, och med den totala kontroll som regimerna har i dag finns det inget hopp att de här länderna någonsin kommer att bli demokratier.”

Efter Uppdrag Gransknings avslöjande för drygt ett år sedan var Telia Soneras respons att de ”enbart var ägare” och ”endast följer lokala lagar”. Så här reagerade den kända belarusiska journalisten och människorättsaktivisten Irina Chalip på uttalandet:

”Det är en bra förklaring om man vill undvika ansvar. Föreställ er att jag köper ett litet koncentrationsläger. Då skulle jag kunna säga att jag inte ansvarar för vad som sker på insidan, att jag bara äger marken. Företag som investerar i totalitära länder måste inse att de kommer dras in i diktaturens smutsiga affärer. De blir medbrottslingar.”

Vad har Telia Sonera egentligen gjort för att förbättra situationen och satsa mer på mänskliga rättigheter, som den största delägaren av bolaget, svenska staten via finansminister Norman uppmanat dem till?

I år har Telia Sonera stolt meddelat att de tillsammans med ett antal andra stora telekombolag undertecknat ett principdokument till stöd för yttrandefrihet och integritet. Principdokumentet gäller dock inte i länder där de inte har majoritetsägandeskap och är därför meningslöst i t.ex. diktaturen Belarus. Även sedan tidigare skriver Telia Sonera tydligt i sina etiska riktlinjer att ”yttrandefrihet och integritet utgör kärnan” i deras verksamhet.

Vackra ord räcker inte. De nya principerna förutsätter att man tillämpar dem aktivt och inte bara låter dem utgöra en potemkinkuliss, för att dölja missförhållanden. Därför uppmanar vi aktieägarna att på onsdag lyfta frågan på Telia Soneras bolagsstämma; kräva att de lyfter huvudet ur sanden och inte längre agerar medbrottslingar i diktaturregimers människorättsbrott.